Skiftnyckel, enda verktyget du behöver!

I huvudet på två observanta män från glesbygden!

Skiftnyckel, enda verktyget du behöver! header image 2

Två tryck i nästipp bäddar för nattligt pipp!

2 Sep, 2008 · Skrivet av Bo A Hjort · 6 kommentarer - För danska vänner!

Det var mer än en gång jag blev tvungen att titta i högernedre kant på datorn när jag läste artiklen om “Gen styr relationsproblem” som idag publiceras i SvD samt även DN, GP, Metro mm.Nej det var inte 1 april men ändå fick jag mig en läsning där det skrivs om genen allel 334. Det är ett forskarlag som troligtvis har lurat staten på anslag för att hitta en bidragande orsak till relationsproblem. Dvs man ska troligtvis i framtiden kunna få en diagnos även i dessa sammanhang så man inte längre behöver tro det är fel på en själv när relation efter relation går i kras. Utan istället kunna påvisa att man är sjuk. Det är helt fantastiskt, not!

nasspray.jpg

Varför en komma på tanken att forska i frågan. Det de har kommit fram till att för första gången kunnat visa att män som bär på en specifik variant av en gen ofta beter sig annorlunda i parrelationer än män som saknar genvarianten. För kvinnor märktes ingen skillnad.

Forskarna hoppas också att fynden i framtiden kan bidra till bättre förståelse av sjukdomar som utmärks av svårigheter med det sociala samspelet, som autism och social fobi.

Nu är det inte klart här. De planerar nya studier i ämnet och i en av dem ska man ge männen en nässprej där man kan pumpa ett par tag och sedan vara toffelhjälte i en halvtimme. En perfekt medicin innan sängläggningsdags.

Det är rena Hitlerfasoner av Hasse Walum & Paul Lichtenstein för att få fram den perfekta avelshingsten!

Rekommendera: Följande ikoner länkar till sociala bokmärkessidor där läsare kan dela med sig av och upptäcka nya hemsidor.
  • Digg
  • del.icio.us
  • Farskpressad
  • Hypa.se
  • Sovrat.se
  • Vigillar.se
  • Digga.se
  • Ma.gnolia
  • Technorati

Tags: Dagspressen · Avslöjanden

6 kommentarer ↓

  • 1 Bättre forskning | Skiftnyckel, enda verktyget du behöver! // Sep 2, 2008 at 08:32

    […] RSS ← Två tryck i nästipp bäddar för nattligt pipp! […]

  • 2 Stefan // Sep 2, 2008 at 09:59

    Tycker att all naturvetenskaplig forskning har ett egenvärde (till skillnad mot mer “kulturell” forskning som litteraturforskning och diverse mer eller mindre politiskt eller kulturell färgad forskning där resultaten är mindre exakta och mer utsatta för tolkning).

    Genetisk forskning kan lära oss att bättre förstå och kartlägga mänskliga variationer (i t.ex. beteende). ALLT beteende ligger naturligtvis först och främst i generna (chimpanser kan inte skriva artiklar). Sedan formas individen dessutom av miljön (kulturen och de egna erfarenheterna).

  • 3 Bo A Hjort // Sep 2, 2008 at 15:42

    En sak som är säker är att det är bättre att studera genus än anus!

  • 4 Ajnor // Sep 2, 2008 at 20:27

    Det blir så mycket enklare när man kan skylla sitt beteende på att man fått det i arv, då behöver man inte ta tag i det själv och ändra på sig. Det är ju jobbigt!

  • 5 Jonas Gunnarsson // Sep 5, 2008 at 01:09

    Var har du fått det ifrån att det ärftliga är en ursäkt? Oavsett om man har fått reda på vad man har för gener eller ej får man jobba på sina relationer. För vissa kommer det bara lite mer naturligt.

    Du tror alltså att de som har problem med sina relationer kommer bli ännu sämre om de får reda på att de har en viss genvariant? Jag tror tvärt om att det ger dem en större insikt om sig själva. Början på att lösa ett problem är väl att erkänna att man har ett?

  • 6 Bo A Hjort // Sep 5, 2008 at 07:35

    Jonas - Jag tror precis som Ajnor. Har man något att luta sig emot så är det lättare. Och om du får det bekräftat att det inte är DITT fel utan din GENS fel så accepterar du att du har problem med mentaliteten “det är inget jag kan ändra för jag är född sån”. Detta innebär att du inte heller tar tag i det. Du behöver inte kämpa för du har genen.

    Vi är ett folkslag som av natur är lata och söker bekräftelse.

    Men det är min högst personliga åsikt och tro i frågan efter ett par decenniers människostuderande.

Skriv en kommentar